Trots det låga ränteläget har hushållens boendekostnader de senaste åren legat stadigt på i snitt 25 procent av den disponibla inkomsten. Det visar årliga siffror från SEB/Demoskop, skriver DI. Den stabila siffran beror inte på att hushållen ökat sina lån, utan i första hand om att bostadspriserna har ökat, menar SEB:s privatekonom Jens Magnusson. Enligt honom kommer dock boendekostnadernas andel att börja ta fart.
– Jag tror inte på jättestora förändringar de kommande två, tre åren, men riktningen är uppåt. Både räntor och energikostnader är låga i dag, säger han till DI. Och mäklarna tror på stigande bostadspriser.

Och vad händer då? Jo, hushållen får mindre att spendera på annat än boendet, hushållens låneskulder som redan är rekordhöga fortsätter att öka och statens kostnader för ränteavdragen kommer att öka snabbt. Hushåll med låga inkomster får ännu svårare att få tag i en hygglig bostad och trångboddheten hos dessa hushåll förvärras med effekter på hälsa, välfärd och social sammanhållning.

Mer än någonsin behövs en kraftig satsning på bostäder med rimliga hyror/priser i synnerhet i regioner där jobben finns.