I en underledare i Svenska Dagbladet den 30 augusti 2017 påstår Lydia Wålsten att hyresgäster subventioneras i en kommentar till de hiskeliga andrahandshyrorna i Stockholm:
”Vinkeln är fel. De intressanta är hur mycket förstahands-hyresgästerna subventioneras varje månad som de inte hyr ut hyran. Underhyran. Det är en artificiellt låg hyra som på grund av hyresregleringen löper över decennier..”
Det är lustigt hur nyliberaler ser på prisbildning. När fastighetsskatten byggde på marknadsvärdet på bostaden protesterade de och menade att den tvingade folk från sina bostäder. Det var orättvist att man skulle få ökade kostnader när bostäder i närheten köptes för högre priser.
Men för hyresgäster ska det inte finnas något besittningsskydd. Hyrorna ska höjas med efterfrågan. Ju större bostadsbrist desto högre hyror eftersom efterfrågan stiger med den. Ut med de som inte kan betala!
Wålsten nämner inte heller de enorma statliga subventioner som bara går till ägt boende i form av ränte- och ROT-avdrag, vilka har drivit upp både bygg- och markpriser till sanslösa nivåer och dessutom skapat ett växande skuldberg som hotar Sveriges ekonomi.
Wålsten vet kanske inte att hyresgästerna i Stockholms innerstad har betydligt lägre inkomster än de subventionerade hushållen i bostadsrätt där.
Men är det rätt att fastighetsägare ska kunna utnyttja bostadsbrist och ett försumbart utbud av hyresrätter med låga hyror för att ta ut högre hyror? Vore det inte rimligare att kräva en ändrat bostadspolitik, så att hyresrätten får samma skattemässiga villkor som bostads- och äganderätt? Är det rimligt att staten idag subventionerar främst och mest hushåll med högre inkomster?
Framförallt beroende på svårigheterna att rekrytera kompetent personal beroende på bostadsbristen i Storstockholm har Swedbank beräknat att företagen förlorar 21 miljarder kronor per år de nästa 20 åren. Alltför många har helt enkelt inte råd att bosätta sig här.
Det kommer inte byggas fler hyresrätter om hyrorna släpps fria som Wålsten propagerar för. Det har det inte gjorts i de länder som avreglerat. Det nya som byggs har marknadshyror bl.a. beroende på de höga bygg- och markpriserna. Därför bygger man inte heller överallt, eftersom det bara är ett fåtal som har råd med dem.
Och varför skulle ett bostadsföretag/en värd bygga mer när det räcker med att höja hyrorna i det bestånd de redan har?
Jag föreslår att Wålsten lämnar sina teorier och försöker se verkligheten som den är. Då gäller det att se till att subventioner inte driver upp priser utan förses med villkor så att mottagaren av en subvention måste hålla nere sina priser/hyror. Och att de dessutom medför att även hushåll med lite lägre inkomster kan få en god bostad. Rätten till bostad är faktiskt en mänsklig rättighet.
svenbergenblog 
Man undrar om det finns något annat samhällsområde där det demokratiska underskottet i den allmänna debatten är så stort som inom bostadsfrågan. Gång efter gång efter gång bereds dessa nyliberala debattörer plats i media. De rabblar sian teser i sina (subventionerade!) megafoner, men bemöter aldrig den vägg av motargument som den tystade minoriteten viskar fram i bloggar som denna.
Vår egen (över en halv miljon medlemmar !) intresseorganisation är tyst som vanligt. Den är väl upptagen med att rensa ut de röster som kräver en mer offensiv och påverkande agenda. (Nu senast flera ordföranden för Stockholmsavdelningar; oerhört !)
Här är bara ännu en frågeställningar till alla ”Lydias” där ute:
Låt oss titta på familjen Svensson i sin hyrestrea på Södermalm; vad tror ni händer under den plågsamma processen med successiva hyreshöjningar, slutligen ledandes till att de måste lämna sin lägenhet ? Vad tror ni händer med deras förmåga att handla mat, köpa kläder, gå till frisören, gå på bio, resa, fika ute,…..
Med andra ord: Vad tycker det lokala näringslivet (som Lydia säkert kan identifiera sig med) om denna strypning av deras kunders betalningsförmåga ?
(Pengarna har förstås hamnat på fastighetsägarnas bankkonton. Någon vilja eller förmåga att bygga nya bostäder skapas inte av denna penga-bonanza. Snarare tvärtom.)
Du ställer viktiga frågor. Nog kan man bli trött på dessa troende neoklassiska ekonomer som struntar i att bostadsmarknaden skiljer sig totalt från varje annan marknad, utan inbillar sig att den är som bilmarknaden (professor Lindbäck).