Så här skriver Maria Ludvigsson på Svenska Dagbladets ledarsida idag: ”Hyresreglering har samma effekt som all priskontroll, med brister, köer och svarta marknader eftersom utbudet hindras möta efterfrågan.” Hon menar att marknadshyror är det enda sättet att få snurr på saker, att öka utbudet. Och det är ju ingen tvekan om att det skulle bli snurr. Frågan är på vilket sätt. Detsamma gäller sjukvård, skola, barn-. och äldreomsorg. Visst skulle det bli snurr om man slutade med dessa prisregleringar och släppte marknaden fri överallt.

Problemet är dock vad som skulle hända med människorna och samhället. Vad dessa nyliberala eller vi kanske ska kalla dem gammalliberala opinionsbildare missar är att varje människa måste ha någonstans att bo och faktiskt har rätt till en dräglig bostad enligt konventioner som Sverige har skrivit under. Och det betyder att samhället har ett ansvar för att se till att utbudet är tillräckligt även för alla dem som inte har så mycket pengar samt att det finns ett besittningsskydd, dvs. att man har rätt att bo kvar och skyddas mot stora höjningar av hyrorna. Ludvigsson har säkert glömt att en viktig kritik mot utformningen av den gamla fastighetsskatten var just att den drev upp boendekostnaderna även för de som bott länge i ett område när bostäder i området såldes för höga priser. Just besittningsskyddet var ett viktigt argument då.

I dag subventionerar samhället ägt boende med cirka 25 miljarder netto per år (ränte- och rot-avdrag med intäkterna från fastighetsavgifterna avdragna) medan hyresrätten inte får ett öre utan tvärtom bidrar netto till statskassan via fastighetsavgifter och bolagsskatt. Denna enorma subvention till ägt boende i kombination med lågt bostadsbyggande, politiskt drivna ombildningar till bostadsrätter, inflyttning till storstadsområdena har medfört en allt värre bostadsbrist, enorma prishöjningar även på byggpriserna och att hushållens låneskulder blivit ett samhällsekonomiskt problem. Subventionerna har fungerat som att lägga olja på elden. I stället för att angripa de verkliga problemen: den orättvisa beskattningen av hyresrätten, de höga byggpriserna och den bristande effektiviteten och priskonkurrensen i byggbranschen, vill Ludvigsson med flera att fastighetsägarna ska tjäna ännu mer än vad de faktiskt gör och driva bort små- och medelinkomsttagare från de lite mer attraktiva områdena och förmodligen ställa dem utan bostad, eftersom det inte finns några lediga hyresrätter. Kolla hur det ser ut i London idag!

Det som krävs idag för att lösa bostadskrisen är ett samlat grepp för att öka bostadsbyggandet där Attefall har en del bra förslag, men tyvärr inte på frågan om den orättvisa beskattningen av hyresrätten och den bristande konkurrensen och effektiviteten inom byggbranschen. Byggpriserna måste ner tillsammans med bopriserna, vilket kommer att ske om bostadsbyggandet ökar av prisvärda bostäder. Vi borde vara överens om att alla subventioner (oavsett om de kallas för bidrag eller avdrag) ska vara förknippade med villkor för mottagarna, dvs. att de ska medföra sänkta priser/hyror. Så var faktiskt investeringsbidragen till små hyresrätter som avskaffades 2006 också utformade. Byggherren var tvungen att visa att hyrorna hölls nere annars utgick inga bidrag. Enligt SCB:s statistik så sjönk faktiskt också byggpriserna för hyresrätter när dessa investeringsbidrag infördes. Efter att dessa tagits bort sjönk också byggandet av hyresrätter. Skälet är att det är få som har råd att flytta in i en nybyggd hyresrätt beroende på de höga byggpriserna. Ändå var år 2012  byggpriserna 13 500 kronor per kvm högre för bostadsrätter än för hyresrätter, vilket är ett tydligt bevis på hur dagens subventioner driver upp byggpriserna. Inte tjänar konsumenterna på detta.

Ludvigsson med flera känner inte till eller kanske rättare inte vill ta del av forskningen kring frågan som  samstämmigt visar att byggandet av hyresrätter inte ökar när man inför marknadshyror. Erfarenheterna är snarast de motsatta. Hur vore det om vi alla vore överens om att om teorierna inte stämmer med verkligheten, så måste teorierna ändras. Det är ju bara fundamentalister som vill hålla fast vid teorier som falsifierats, eller hur Ludvigsson?