Riksrevisionen publicerade 2017 en egendomlig studie kallad Inkomsteffekter av bruksvärdessystemet, rir 2017:24. I den påstås att bruksvärdesystemet medför att hyresgäster sänker sina inkomster!

Jag ska först citera ur texten:

”För att besvara frågeställningen har ett experiment utnyttjats där drygt 600 hyresrätter lottades ut bland bostadssökande under en tioårsperiod. Syftet med granskningen är ……..att undersöka hur tillgången till en hyresrätt på en bristmarknad där bruksvärdeshyran understiger marknadshyran påverkar individer i olika avseenden.
Granskningen ger stöd för att bruksvärdessystemet medför att tillgången till en hyresrätt på en bristmarknad har effekt på både arbetsinkomst och utbildning. Analysen visar att arbetsinkomsten minskar med i genomsnitt cirka 50 000 kronor per individ och år under år 3, 4 och 5 efter att individerna flyttat in i sin hyresrätt och tilldelats ett förstahandskontrakt. Samtidigt har tillgången till boende i hyresrätt en positiv effekt på utbildning; de individer som fick en hyresrätt ökade sin utbildningsnivå under år 3, 4, och 5 efter att de flyttat in i hyresrätten, vilket är en ökning på motsvarande tio procent jämfört med dem som inte fick någon hyresrätt. Den negativa effekten på arbetsinkomst kvarstod dock, även om hänsyn tas till att individerna påbörjar studier och minskar sin inkomst som en konsekvens av detta. Den uppmätta inkomsteffekten indikerar att tillgången till en hyresrätt med en hyra som är lägre än marknadshyran har en negativ effekt på arbetsinkomsten och därmed inte gynnar arbetsutbudet, vilket inte ligger i linje med intentionerna om att bostadspolitiken ska gynna arbete och tillväxt.”

Den fråga som utredarna inte ställer sig är hur lång tid efter utbildningen som det tar innan den ger resultat i form av högre inkomster. Detta nämns inte ens. Dessutom borde de ha studerat vad som händer med arbetsinkomsterna bland de som fått  tag i en ägd bostad, t.ex. en bostadsrätt, som ju är kraftigt subventionerad (ränte- och ROT-avdrag) Det är kanske tryggheten med en säker bostad som gör att man kan planera på längre sikt.

”Skillnaden mellan de två grupperna (dvs. de som  fick men lägenhet via lott och de övriga) är inte så stor som man kunde ha förväntat sig. Det är därför troligt att de individer som inte fick någon lägenhet via lotteriet senare fick en hyresrätt via bostadskön. Vi finner även i data att cirka hälften av dem som förlorade lotteriet har flyttat vidare till en hyresrätt cirka 2 år efter att de deltog i lotteriet.”

Och t.o.m. kanske fler efter 6 år. Men dessa har inte sänkt sina inkomster, trots bruksvärdesystemet! I  varje  fall redovisar inte riksrevisionen detta i sin rapport. Detta ger riksrevisionen ingen förklaring till. Det saknas också helt ett resonemang vad som skulle hända med konsumtionen och med hushålls möjligheter att bo kvar om marknadshyror infördes. Att hyresgäster i Stockholm har betydligt lägre förvärvsinkomster än boende i bostadsrätt i varje stadsdel i Stockholm menar Riksrevisionen är ett resultat av att hyresgäster sänker sina inkomster! Ibland verkar det som det går att påstå vad som helst. Så om vi införde marknadshyror så skulle hyresgästers inkomster öka! För min del tror jag att de skulle öka hemlöshet och trångboddhet och försvära deltagande på arbetsmarknaden för många. I själva verket skulle företagen få ännu svårare än idag att rekrytera anställda i storstadsområdena.

”Trots att analyserna tar hänsyn till påbörjad utbildning kvarstår en statistiskt säkerställd negativ inkomsteffekt år 3–5 efter lotteriet. Utifrån dessa resultat finns det därför inte skäl att tro att den negativa effekt på förvärvsinkomst som kunnat påvisas av att få en hyresrätt drivs av att individer påbörjar studier snarare än av det värde som bruksvärdessystemet skapar hos hyresrätten i tider av bostadsbrist.”

Borde inte myndigheter ägna sig åt seriösa utredningen?