Varför vill C ha marknadshyror?

Ett av de krav som Annie Lööf (c) för de fram för att rösta fram en s-ledd regering var införande av marknadshyror eller som den förskönande omskrivningen heter ”friare hyressättning”. Grundtanken är att om värdar får sätta hyror som de vill och slippa förhandla med hyresgästorganisationer så kommer det att byggas fler hyresrätter och bostadsbristen försvinner. Problemet är att det aldrig har hänt i länder som avreglerat hyresmarknaden enligt flera forskingsrapporter. Och tänk efter, varför skulle bostadsföretag och värdar vilja öka utbudet av hyresrätter genom att bygga nytt, om det går att kraftigt öka intäkterna utan att göra något? Det ligger ju i vinstmaximerande aktörers intresse att behålla bostadsbrist och även öka den för att kunna höja hyrorna än mer. Dessutom är ju vinstnivån på nybyggen blygsam.

Jag undrar om medlemmarna i centerpartiet har fattat hur skadlig detta förslag är för samhällsekonomin? Det är ju en stor brist på hyresrätter som folk med lägre inkomster har råd med (t.ex. unga, ensamföräldrar, pensionärer m.fl.). Att i ett läge med en enorm bostadsbrist släppa hyrorna fria skulle driva tusentals från sina hem, öka hushålls bostadskostnader, öka kommunernas utgifter för försörjningsstöd, försvåra företags och samhällsfunktioners rekrytering av arbetskraft utan topplöner samt minska köpkraften. Vill verkligen centerpartiet föra en asocial bostadspolitik?

s

Bengt Hansson borde kolla var överytan finns!

Bengt Hansson på Boverket säger idag i en intervju att vi inte egentligen behöver fler bostäder utan att det handlar om att utnyttja beståndet bättre. För att göra det ska vi införa marknadshyror, tycker han. Men han borde veta att hyresgästerna redan idag bor mycket trängre än boende i äganderätt och klar trängre än dem i bostadsrätt.

Jag måste väl upprepa fakta även för honom:

Boyta 2

Hyresgäster har klart lägre inkomster än boende i bostadsrätt i varje stadsdel i Stockholms stad. Hans förslag skulle driva ut massor med människor med lägre inkomster från sina bostäder.

Av de 23 000 hushåll i hyresrätter i Göteborg som är på väg att byggas om hamnar idag 14,7 procent under skälig levnadsnivå enligt SCB när hyran är betald, alltså innan någon hyra har höjts. Ändå är hyrorna i detta bestånd lägre än genomsnittet i Göteborg. Marknadshyror skulle innebära kraftiga hyreshöjningar i alla kommuner med bostadsbrist. Värst skulle de bli i våra storstadsområden och universitetsstäderna.

Bengt Hansson och andra teoretiker borde inse att rätten till bostad är en grundläggande mänsklig rättighet. Bostadsmarknaden skiljer sig fullständigt från varje annan marknad, vilket bl..a. professor Richard Arnott utvecklat grundligt. Då duger inga enkla, naiva ekonomiska teorier. Då måste man utgå från verkligheten och människorna.

Kolla fakta om vilka som har störst boendeyta

Flera partier vill att bostadsbeståndet ska utnyttjas mer effektivt. Och det kan man ju hålla med om. Då är det naturligtvis viktigt att kolla fakta, eller hur? Om vi tittar på den hetaste bostadsmarknaden, den i Stockholms län, så framgår en tydlig rangordning. Den överlägset största boendeytan per person har hushåll i äganderätt. Därefter följer de som bor i bostadsrätt och minst yta per person oavsett hushållstyp har de i hyresrätt. Dessutom har hyresgäster oavsett hushållstyp dessutom lägre medianinkomster än de i de andra upplåtelseformerna. Därför är det märkligt att en del partier vill ”öka rörligheten” bland hyresgäster genom att införa ”friare hyressättning”, dvs. höja hyrorna. Vilket innebär ytterligare försämringar för en grupp som redan bor trångast. Däremot vill samma partier ge subventioner till de andra för att de ska vilja röra på sig.  Nog är det en omvänd Robin Hood politik. Jag tycker att samhället främst ska skydda de som har de sämst. Kolla fakta och ändra politik!

Boyta 2

Sätt tak för ränteavdrag!

I Expressen idag kan vi läsa: ”Hushåll i rika områden och med stora lån gynnas av ränte- och rotavdraget, visar Expressens kartläggning. Förlorarna finns i kommuner där bostadspriserna inte hängt med. Ute i landet bubblar nu missnöjet.
– I Tornedalen gör vi rätt för oss. Om man lånar så betalar man tillbaka, säger Tomas Mörtberg, C, kommunalråd i Övertorneå, som vill införa tak på ränteavdraget.”

Håller helt med det centerpartistiska kommunalrådet i Övertorneå. Det är orimligt att en person kan dra av hur mycket som helst i ränteavdrag. 30 procent upp till 100 000 och 21 procent därutöver. Sätt ett tak på 20 000 nu. Det drabbar bara storfräsarna och skulle ha en hälsosam effekt på bostadspriserna i storstadsområdena.

Dessutom missgynnas hyresrätten av nuvarande system som gynnar ägt boende extremt mycket genom ränte- och ROT-avdrag. Dags att börja fundera på en skattemässigneutralitet mellan upplåtelseformerna!

ROT-avdrag bara till åtgärder för minskat energiförbukning

Idag twittrar Sveriges Byggindustrier och kräver att ROT-avdragen på arbetskostnaden åter ska bli 50 % mot nuvarande 30 %. Argumentet är att sänkningen skulle ha ökat svartjobben. Fast några bevis för detta ges inte. Det finns för övrigt en rad andra åtgärder för att motverka svartjobb.

Men organisationen nämner inte de två stora bristerna hos ROT-avdragen:

1)      De går bara till ägare av småhus och innehavare av bostadsrätter men inte till flerfamiljshus och hyresrätter.

2)      Avdragen är i stort villkorslösa och kan gå till nya lyxkök, trädäck, etc.

Idag när klimatkrisens verkningar är kännbara i hela världen borde ROT-avdrag enbart kunna ges för åtgärder som minskar energiförbrukningen eller minskar förbrukningen av icke förnybara energikällor. Dessutom borde investeringsbidragen till byggande av hyresrätter med överkomliga hyror utökas. Så kan stimulanser till byggande av bostäder som fler kan efterfråga motverka en minskning av byggandet.

 

Riksrevisionens egendomliga rapport

Riksrevisionen publicerade 2017 en egendomlig studie kallad Inkomsteffekter av bruksvärdessystemet, rir 2017:24. I den påstås att bruksvärdesystemet medför att hyresgäster sänker sina inkomster!

Jag ska först citera ur texten:

”För att besvara frågeställningen har ett experiment utnyttjats där drygt 600 hyresrätter lottades ut bland bostadssökande under en tioårsperiod. Syftet med granskningen är ……..att undersöka hur tillgången till en hyresrätt på en bristmarknad där bruksvärdeshyran understiger marknadshyran påverkar individer i olika avseenden.
Granskningen ger stöd för att bruksvärdessystemet medför att tillgången till en hyresrätt på en bristmarknad har effekt på både arbetsinkomst och utbildning. Analysen visar att arbetsinkomsten minskar med i genomsnitt cirka 50 000 kronor per individ och år under år 3, 4 och 5 efter att individerna flyttat in i sin hyresrätt och tilldelats ett förstahandskontrakt. Samtidigt har tillgången till boende i hyresrätt en positiv effekt på utbildning; de individer som fick en hyresrätt ökade sin utbildningsnivå under år 3, 4, och 5 efter att de flyttat in i hyresrätten, vilket är en ökning på motsvarande tio procent jämfört med dem som inte fick någon hyresrätt. Den negativa effekten på arbetsinkomst kvarstod dock, även om hänsyn tas till att individerna påbörjar studier och minskar sin inkomst som en konsekvens av detta. Den uppmätta inkomsteffekten indikerar att tillgången till en hyresrätt med en hyra som är lägre än marknadshyran har en negativ effekt på arbetsinkomsten och därmed inte gynnar arbetsutbudet, vilket inte ligger i linje med intentionerna om att bostadspolitiken ska gynna arbete och tillväxt.”

Den fråga som utredarna inte ställer sig är hur lång tid efter utbildningen som det tar innan den ger resultat i form av högre inkomster. Detta nämns inte ens. Dessutom borde de ha studerat vad som händer med arbetsinkomsterna bland de som fått  tag i en ägd bostad, t.ex. en bostadsrätt, som ju är kraftigt subventionerad (ränte- och ROT-avdrag) Det är kanske tryggheten med en säker bostad som gör att man kan planera på längre sikt.

”Skillnaden mellan de två grupperna (dvs. de som  fick men lägenhet via lott och de övriga) är inte så stor som man kunde ha förväntat sig. Det är därför troligt att de individer som inte fick någon lägenhet via lotteriet senare fick en hyresrätt via bostadskön. Vi finner även i data att cirka hälften av dem som förlorade lotteriet har flyttat vidare till en hyresrätt cirka 2 år efter att de deltog i lotteriet.”

Och t.o.m. kanske fler efter 6 år. Men dessa har inte sänkt sina inkomster, trots bruksvärdesystemet! I  varje  fall redovisar inte riksrevisionen detta i sin rapport. Detta ger riksrevisionen ingen förklaring till. Det saknas också helt ett resonemang vad som skulle hända med konsumtionen och med hushålls möjligheter att bo kvar om marknadshyror infördes. Att hyresgäster i Stockholm har betydligt lägre förvärvsinkomster än boende i bostadsrätt i varje stadsdel i Stockholm menar Riksrevisionen är ett resultat av att hyresgäster sänker sina inkomster! Ibland verkar det som det går att påstå vad som helst. Så om vi införde marknadshyror så skulle hyresgästers inkomster öka! För min del tror jag att de skulle öka hemlöshet och trångboddhet och försvära deltagande på arbetsmarknaden för många. I själva verket skulle företagen få ännu svårare än idag att rekrytera anställda i storstadsområdena.

”Trots att analyserna tar hänsyn till påbörjad utbildning kvarstår en statistiskt säkerställd negativ inkomsteffekt år 3–5 efter lotteriet. Utifrån dessa resultat finns det därför inte skäl att tro att den negativa effekt på förvärvsinkomst som kunnat påvisas av att få en hyresrätt drivs av att individer påbörjar studier snarare än av det värde som bruksvärdessystemet skapar hos hyresrätten i tider av bostadsbrist.”

Borde inte myndigheter ägna sig åt seriösa utredningen?

Myter och verklighet i bostadsfrågan (2)

Efter kontakter med Leierboerforeningen och statistisk sentralbyrå i Norge har jag rättat ett par uppgifter om Norge i den presentation som jag höll i ABF, Stockholm den 24 mars i år. Det visade sig att de uppgifter som OECD hade om andelen hyresrätter i Norge var oklara. Det har jag rättat i min presentation. Förändringarna medför dock inte någon väsentlig skillnad i min argumentation. Men för de som använt den tidigare versionen ber jag att hämta den nu korrigerade. Rätt ska vara rätt.

Presentation på ABF, Stockholm 24 mars 2018