#bostadsbrist

Begränsa lyxrenoveringar och utländskt ägande av fastigheter

Publicerad av

0

Efter att ha sett premiären av PUSH, en dokumentärfilm som alla måste se, funderade jag mer och mer på utvecklingen här i Sverige. Hur antalet och andelen bostäder med överkomliga hyror för hushåll med låga och genomsnittliga inkomster bara minskar.

Samtidigt har utländskt ägande av bostadsfastigheter ökat dramatiskt. Nyligen tog det tyska multinationella bolaget Vonovia över Viktoria Park. För en tid köpte Blackstone group delar av Gottsunda i Uppsala. Blackstone group är en av de största Real Estate Private Equity-företag i världen idag med 136 miljarder dollar av förvaltade tillgångar. De finns i Nordamerika, Europa, Asen och Latinamerika. Liksom andra samma slags bolag expanderar de kraftigt vid fastighetskriser.

De skattar ofta i s.k. skatteparadis genom olika komplicerade och svåröverskådliga upplägg, varför landet som de äger fastigheter i går miste om behövliga skatteintäkter.

I Sverige, beroende på hyreslagstiftningen, är den främsta affärsidén att genomföra lägenhetsvisa upprustningar av tomma hyreslägenheter till mycket hög standard och höja hyran kraftigt. Efter uppköpet räknar dessa kapitalstinna företag med att kunna gå igenom hela beståndet på cirka 10 år. Haken är dock att man då inte renoverar fastighetens stammar och energisystem. Stambyte ger ju ingen hyreshöjning utan ses som underhåll. Men vad händer efter dessa 10 år med fastigheten?

I Sverige har denna utveckling pågått länge. Flera bostadsföretag arbetar med denna modell, som inte är långsiktigt hållbar och medför att antalet bostäder med överkomliga hyror minskar samtidigt som behovet av dessa istället ökar! Detta får inte fortsätta!

Denna upprustningsmodell måste regleras. T.ex. genom avtal eller lag som sätter en övre gräns för hur mycket hyran får höjas vid upprustning av enstaka lägenheter utan boende. En väg vore att inkludera även denna typ av upprustningar i ombyggnadsreglerna, så att det krävs avtal med avtalsslutande part. En annan väg är att skattevägen minska möjligheten till fastighetsspekulation.

Det finns en fara i ett ökat utländskt ägande av fastigheter i Sverige, direkt men även via ägande av svenska bolag som äger svenska fastigheter. Fastigheter är en del av infrastrukturen i Sverige. De går inte att flytta. Sverige måste kunna ha kontroll av sitt territorium. Detsamma gäller naturligtvis också vägar, järnvägar, vattenförsörjning och vattenledningar, fjärrvärme, kanaler, vattenförsörjning, elnät, fibernät, skogar, gruvor. Sverige är ett litet land med begränsade ekonomiska resurser, som genom lagstiftning måste försäkra sig om att det inte blir uppköpt av utländskt kapital.

Okunnigt och osant om marknadshyror i DN

Publicerad av

3

I Dagens Nyheter lördag 16 februari propagerar professorerna Roland Andersson och Lars Jonung för att det är rättvist att införa marknadshyror på hela hyresmarknaden snabbt. På vilket sätt det skulle vara rättvist framgår inte, men att det skulle avskaffa bostadsbristen, som den definieras av dessa tänkare, är helt klart. Hyresgäster skulle helt enkelt inte ha råd att bo med dräglig utrymmesstandard utan tvingas att tränga ihop sig ytterligare i motsats till de som redan idag bor rymligast i subventionerade bostadsrätter och egnahem.

De påstår helt osant att hyrorna skulle sänkas i storstädernas förorter där det idag inte finns några lediga lägenheter. Eftersom hyrorna skulle höjas enormt i de mest efterfrågade lägena, medför det att många som bor där tvingas bort och måste flytta, vilket i sin tur driver upp hyrorna även i förortsområdena. Var och en som kan en gnutta ekonomi vet det inte finns något skäl varför en värd skulle sänka hyran i bostäder som är uthyrda.

Inte i något land som har avreglerat har det byggts fler hyresrätter. Och varför skulle vinstdrivna fastighetsägare vilja bygga nytt och dyrt när de kan sitta still i båten och tjäna mer pengar på det de redan har. Dessutom kommer det att bli färre som har råd att efterfråga betydligt dyrare hyresrätter.

De har ett förslag om att värdar ska ge en hyresrabatt under tre år och att värden ska betala in skillnaden mellan en marknadshyra för lägenheten och den nuvarande till hyresgästens bankkonto som hyresgästen sedan kan använda för att betala marknadshyran under de kommande tre åren. Typisk teoretisk lek. Vad händer om hyresgästen vill flytta? Hur ska man fastställa marknadshyran? Är det inte troligare att en hyresgäst som fått pengar på sitt konto söker sig till subventionerade bostads- och äganderätter, där man kan dra av räntor och få rotavdrag? Förmodligen kommer fler att försöka omvandla hyresrätter till bostadsrätter.

Och vad händer samhällsekonomiskt om hushållens kostnader för boende ökar kraftigt varvid utrymmet för annan konsumtion minskar? Vad händer med folkhälsan när redan trångbodda hushåll trängs ihop ytterligare? Vad händer med arbetsgivares möjlighet att rekrytera lämplig arbetskraft om fler inte har råd att bo i storstäderna? Vad händer med statens ekonomi när utgifterna för bostadsbidrag skjuter i höjden och ränte- och rotavdrag ökar.

Dessa okunniga, teoretiska neoklassiska ekonomer borde lära sig att bostadsmarknaden skiljer fullständigt sig från varje annan marknad (även bilmarknaden som Assar Lindbeck liknat den vid!) , varför deras tankelekar är irrelevanta. En dräglig bostad är en mänsklig rättighet. Dagens efterfrågan är på bostäder som det stora flertalet har råd med.

Det är rätt upprörande att dessa tänkare inte snuddar vid tanken på att göra något åt de enorma subventionerna till ägt boende, som är störst i Sverige inom EU, enligt EU-kommissionen. Men det skulle kanske drabba dem själva?

Assar Lindbeck kan inte bostadsmarknaden

Publicerad av

0

I Dagens Nyheter den 19 januari 2018 kritiserar Assar Lindbeck att marknadshyror bara ska införas i nyproduktionen utan vill ha marknadshyror i hela beståndet. De ska dock införas stegvis och hushåll med låga inkomster ska få bostadsbidrag (eller hyressubventioner som han säger). Har har inga synpunkter på att investeringsbidragen finns kvar i överenskommelsen. Han har inga synpunkter på de enorma subventionerna till ägt boende, som EU-kommissionen, OECD, IMF m.fl. har kritiserat. Så samhället ska öka sina kostnader för fastighetsägarnas ökade hyresintäkter och samtidigt ska vi behålla de högsta subventionerna tillägt boende inom EU! Enligt hans uppfattning ska de, som idag bor på minst yta per person, har lägst inkomster, betalar högst andel av sin inkomst för bostaden, har högst rörlighet och inte får några subventioner från samhället, få kraftigt höjda hyror, visserligen stegvis. Det han tydligen inte vet eller förtränger är att hans modell medför inget ökat bostadsbyggande och inte heller fler bostäder som majoriteten har råd med. Det har det inte gjort i de länder som gått hans väg. Varför skulle en privat fastighetsägare vilja avskaffa bostadsbristen eller bygga nya hyresrätter (i synnerhet inte med låga hyror) när det är betydligt mer lönsamt att sitta still i båten och inkassera de höjda hyrorna och bibehålla bostadsbristen. Liundbeck tror att bostadsmarknaden fungerar som bilmarknaden. Det finns flera ekonomiprofessorer som är betydligt mera kunniga om hur bostadsmarknaden fungerar och vet att den skiljer sig komplett från varje annan marknad. Jag undrar hur det kommer sig att tidningar tycker att hans uppfattningar är intressanta? Lindbeck må ha varit anlitad i olika kommissioner, men hans kunnande om bostadsmarknaden är bristfälligt och hans ekonomiska teori är inte tillämplig på bostadsmarknaden. Vi måste utgå från verkligheten. Bostadsmarknaden är komplex och bostad en mänsklig rättighet.

Investeringsstöd och marknadshyror i nyproduktion? Hur?

Publicerad av

0

Jag funderar på vad detta i överenskommelsen kan betyda i praktiken:
”Fri hyressättning vid nybyggnation införs. Hyran inom dessa bestånd sätts efter en inledande period enligt en tariff grundad på jämförbara nybyggda objekt med en gradvis anpassning för att uppnå förutsägbarhet eller genom gängse förhandling. Fastighetsägaren väljer vilken av dessa metoder som tillämpas (Utredning 2019-2020. Ny lagstiftning på plats 1 juli 2021).
Gör om investeringsstöden för hyresrätter. Stöden koncentreras och effektiviseras samt riktas om mot hyresrätter i hela landet.”
Investeringsstöd ska väl fortfarande ha villkor om att hyran sätts ner för att de ska utgår. Betyder dessa båda texter att fastighetsägare ska kunna välja att ta ut marknadshyror i nyproduktion (vilket det ju redan är i praktiken) och slippa undan jämförelseprövning eller erhålla investeringsbidrag med de villkor de för med sig. Vad innebär att investeringsstöden koncentreras samt riktas om mot hyresrätter i hela landet? Tacksam för tolkningar av vad detta kan komma att innebära!

Uppgörelsen i bostadsfrågan en besvikelse för alla som behöver bostad de har råd med

Publicerad av

0

Ingenting görs åt de enorma subventionerna som bara går till ägt boende (ränte- och rot-avdrag). Ränteavdragen som tillsammans med hushållens skyhöga skulder är en fara för hela samhällsekonomin. Skattemässig neutralitet mellan upplåtelseformerna finns inte med alls. Istället gör man det ännu mer fördelaktigt att bo i ägt boende: billigare att flytta. Medan hyresgäster tvärtom kan tvingas flytta genom ytterligare steg mot marknadshyror. Ingenting görs åt ockerhyrorna på andrahandsmarknaden i stor- och universitetsstäder. Vad som menas med ”Gör om investeringsstöden för hyresrätter. Stöden koncentreras och effektiviseras samt riktas om mot hyresrätter i hela landet.” framgår inte. Dock kan man möjligen glädja sig åt att de ska finnas kvar
Hur sjutton ska det bli lättare för unga att få bostäder, att det ska bli lättare att flytta dit jobben finns och bryta segregationen med de åtgärder som finns i överenskommelsen övergår mitt förstånd. Som de ser ut blir effekterna rakt motsatta mot vad som påstås i ingressen. Nu måste alla goda krafter mobiliseras för att göra en dräglig bostad till en mänsklig rättighet för alla hushåll. I Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 står:
Artikel 25: ”1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.”
I Europarådets sociala stadga antagen 1966 står:
Artikel 31: ”I avsikt att tillförsäkra det effektiva utövandet av rätten till bostad förbinder sig länderna att vidta åtgärder avsedda
• att verka för tillgång till bostäder med en fullgod standard;
• att förhindra och minska hemlöshet med sikte på dess gradvisa försvinnande;
• att göra boendekostnaderna tillgängliga för dem utan tillräckliga resurser.”
I den svenska Regeringsformens andra paragraf stadgas vår grundlagsskyddade rätt till en bostad:
”Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.”
Vad tänker partierna göra för att uppfylla dessa mål?
Så här står det i utkasten till sakpolitisk överenskommelse i bostadsfrågan: ”Fler bostäder behövs för att underlätta för ungdomar att få sin första bostad, för människor att flytta dit jobben finns och för att bryta den växande boendesegregationen. Bostadsmarknaden behöver reformeras så att fler människors behov kan mötas, reglerna förenklas och konkurrensen öka. Det behövs mer av blandade bostadsområden och större möjligheter att göra boendekarriär. Rörligheten på bostadsmarknaden förbättras när flyttkedjor ger ett bättre nyttjande av beståndet.
1) Reformera hyresmodellen. Fri hyressättning vid nybyggnation införs. Hyran inom dessa bestånd sätts efter en inledande period enligt en tariff grundad på jämförbara nybyggda objekt med en gradvis anpassning för att uppnå förutsägbarhet eller genom gängse förhandling. Fastighetsägaren väljer vilken av dessa metoder som tillämpas (Utredning 2019-2020. Ny lagstiftning på plats 1 juli 2021). Låt lägenheternas kvalitet och läge få ett större genomslag i hyressättningen. En kommission ska kartlägga den varierande tillämpningen av lägesfaktorn mellan olika orter och föreslå lämpliga åtgärder från statens sida i de fall (på de orterna) det konstateras att lägesfaktorn inte beaktas i tillräcklig mån. (Kommission tillsätts våren 2019. Slutsatser presenteras före 1 januari 2021). Förhandlingssystemet för befintliga hyresrätter reformeras för att fungera mer effektivt med, ett oberoende skiljedomsförfarande som vid tvist avgör vad som är en rimlig årlig höjning samt tidsgränser för förhandlingar som kombineras med ekonomiska sanktioner när dessa inte hålls (Ds våren 2020. I kraft från 2021). Ge hyresvärden och hyresgästen en större frihet att komma överens om hur till- och frånval ska prissättas (förslag finns i Tillvalsutredningen SOU 2008:94 respektive lagrådsremiss 27 juni 2014) (Proposition våren 2019). Höj straffen för försäljning av svartkontrakt och kriminalisera köpen (Utredning 2020-2021Ny lagstiftning 1 juli 2022)
2) Ta bort flyttskatten genom att räntebeläggningen på uppskovsbeloppet avskaffas.
3) Genomför omfattande regelförenklingar för att förenkla och förkorta planprocessen och därmed göra byggandet snabbare och billigare. Bland annat införs enklare regler för byggnation utanför detaljplanelagt område, nya regler om utökade möjligheter för privat initiativrätt med bibehållet kommunalt ansvar för översiktsplanering, planbeslut och bostadsförsörjning. Vidare görs en översyn av riksintressen och en utredning av förenklade redovisningsregler som medger längre avskrivningstider för allmännyttan på svaga bostadsmarknader (Ds 2019 eller 2020). Inför en bygglovsbefrielse för altaner i kombination med att mindre (lovfria) altaner får strida mot planbestämmelser (Proposition våren 2019).
4) Gör om investeringsstöden för hyresrätter. Stöden koncentreras och effektiviseras samt riktas om mot hyresrätter i hela landet.
5) Ställ minimikrav vid byggande utifrån ett livscykelperspektiv. Öka byggande i trä. Inför krav på klimatdeklarationer för klimatbra byggande (Uppdrag till Boverket hösten 2019. Krav från 1 januari 2022). ”

Sakpolitiska överenskommelsen S-L-C-MP och bostadsfrågan

Publicerad av

0

Så här står det: ”Fler bostäder behövs för att underlätta för ungdomar att få sin första bostad, för människor att flytta dit jobben finns och för att bryta den växande boendesegregationen. Bostadsmarknaden behöver reformeras så att fler människors behov kan mötas, reglerna förenklas och konkurrensen öka. Det behövs mer av blandade bostadsområden och större möjligheter att göra boendekarriär. Rörligheten på bostadsmarknaden förbättras när flyttkedjor ger ett bättre nyttjande av beståndet.

  1. Reformera hyresmodellen. Fri hyressättning vid nybyggnation införs. Hyran inom dessa bestånd sätts efter en inledande period enligt en tariff grundad på jämförbara nybyggda objekt med en gradvis anpassning för att uppnå förutsägbarhet eller genom gängse förhandling. Fastighetsägaren väljer vilken av dessa metoder som tillämpas (Utredning 2019-2020. Ny lagstiftning på plats 1 juli 2021). Låt lägenheternas kvalitet och läge få ett större genomslag i hyressättningen. En kommission ska kartlägga den varierande tillämpningen av lägesfaktorn mellan olika orter och föreslå lämpliga åtgärder från statens sida i de fall (på de orterna) det konstateras att lägesfaktorn inte beaktas i tillräcklig mån. (Kommission tillsätts våren 2019. Slutsatser presenteras före 1 januari 2021). Förhandlingssystemet för befintliga hyresrätter reformeras för att fungera mer effektivt med, ett oberoende skiljedomsförfarande som vid tvist avgör vad som är en rimlig årlig höjning samt tidsgränser för förhandlingar som kombineras med ekonomiska sanktioner när dessa inte hålls (Ds våren 2020. I kraft från 2021). Ge hyresvärden och hyresgästen en större frihet att komma överens om hur till- och frånval ska prissättas (förslag finns i Tillvalsutredningen SOU 2008:94 respektive lagrådsremiss 27 juni 2014) (Proposition våren 2019). Höj straffen för försäljning av svartkontrakt och kriminalisera köpen (Utredning 2020-2021Ny lagstiftning 1 juli 2022)
  2. Ta bort flyttskatten genom att räntebeläggningen på uppskovsbeloppet avskaffas.
  3. Genomför omfattande regelförenklingar för att förenkla och förkorta planprocessen och därmed göra byggandet snabbare och billigare. Bland annat införs enklare regler för byggnation utanför detaljplanelagt område, nya regler om utökade möjligheter för privat initiativrätt med bibehållet kommunalt ansvar för översiktsplanering, planbeslut och bostadsförsörjning. Vidare görs en översyn av riksintressen och en utredning av förenklade redovisningsregler som medger längre avskrivningstider för allmännyttan på svaga bostadsmarknader (Ds 2019 eller 2020). Inför en bygglovsbefrielse för altaner i kombination med att mindre (lovfria) altaner får strida mot planbestämmelser (Proposition våren 2019).
  4. Gör om investeringsstöden för hyresrätter. Stöden koncentreras och effektiviseras samt riktas om mot hyresrätter i hela landet.
  5. Ställ minimikrav vid byggande utifrån ett livscykelperspektiv. Öka byggande i trä. Inför krav på klimatdeklarationer för klimatbra byggande (Uppdrag till Boverket hösten 2019. Krav från 1 januari 2022).

Ingenting görs åt de enorma subventionerna som bara går till ägt boende (ränte- och rot-avdrag). Ränteavdragen som tillsammans med hushållens skyhöga skulder är en fara för hela samhällsekonomin. Skattemässig neutralitet mellan upplåtelseformerna finns inte med alls. Istället gör man det ännu mer fördelaktigt att bo i ägt boende: billigare att flytta. Medan hyresgäster tvärtom kan tvingas flytta genom ytterligare steg mot marknadshyror. Ingenting görs åt ockerhyrorna på andrahandsmarknaden i stor- och universitetsstäder. Vad som menas med ”Gör om investeringsstöden för hyresrätter. Stöden koncentreras och effektiviseras samt riktas om mot hyresrätter i hela landet.” framgår inte. Dock kan man möjligen glädja sig åt att de ska finnas kvar

Hur sjutton ska det bli lättare för unga att få bostäder, att det ska bli lättare att flytta dit jobben finns och bryta segregationen med de åtgärder som finns i överenskommelsen övergår mitt förstånd. Som de ser ut blir effekterna rakt motsatta mot vad som påstås i ingressen. Nu måste alla goda krafter mobiliseras för att göra en dräglig bostad till en mänsklig rättighet för alla hushåll. I Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 står:
Artikel 25: ”1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.”
I Europarådets sociala stadga antagen 1966 står:
Artikel 31: ”I avsikt att tillförsäkra det effektiva utövandet av rätten till bostad förbinder sig länderna att vidta åtgärder avsedda
• att verka för tillgång till bostäder med en fullgod standard;
• att förhindra och minska hemlöshet med sikte på dess gradvisa försvinnande;
• att göra boendekostnaderna tillgängliga för dem utan tillräckliga resurser.”
I den svenska Regeringsformens andra paragraf stadgas vår grundlagsskyddade rätt till en bostad:
”Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.”
Vad tänker partierna göra för att uppfylla dessa mål?

Cyniska inlägg i bostadsfrågan

Publicerad av

1

Nu har återigen cynismen brett ut sig i bostadsfrågan. Personer med gott om pengar retar sig på att det finns folk som har lägre inkomster än de själva som bor i Stockholms innerstad eller i andra attraktiva områden, där de vill bo. De vill införa djungelns lag: rik går före fattig i alla lägen. Folk med små inkomster ska inte kunna bosätta sig där de mer välbärgade vill bo. Marknadskrafterna ska styra rätten till bostad. De tycker att det blir bättre ordning då.

Det som förvånar mig mest är att så många partier inklusive SD (naturligtvis) hänger på denna vulgära och extrema form av nyliberalism. Det blir ju inget ökat byggande av hyresrätter på detta sätt. Det har inte skett i de länder där marknadshyror infört enligt flera forskningsrapporter. Hyrorna rakar i höjden överallt där det är fullt uthyrt idag. Det är bostadsbrist i en överväldigande majoritet av landets kommuner. Boendet blir mer osäkert. Kolla hur det t.ex. är i London

Varför vill C ha marknadshyror?

Publicerad av

4

Ett av de krav som Annie Lööf (c) för de fram för att rösta fram en s-ledd regering var införande av marknadshyror eller som den förskönande omskrivningen heter ”friare hyressättning”. Grundtanken är att om värdar får sätta hyror som de vill och slippa förhandla med hyresgästorganisationer så kommer det att byggas fler hyresrätter och bostadsbristen försvinner. Problemet är att det aldrig har hänt i länder som avreglerat hyresmarknaden enligt flera forskingsrapporter. Och tänk efter, varför skulle bostadsföretag och värdar vilja öka utbudet av hyresrätter genom att bygga nytt, om det går att kraftigt öka intäkterna utan att göra något? Det ligger ju i vinstmaximerande aktörers intresse att behålla bostadsbrist och även öka den för att kunna höja hyrorna än mer. Dessutom är ju vinstnivån på nybyggen blygsam.

Jag undrar om medlemmarna i centerpartiet har fattat hur skadlig detta förslag är för samhällsekonomin? Det är ju en stor brist på hyresrätter som folk med lägre inkomster har råd med (t.ex. unga, ensamföräldrar, pensionärer m.fl.). Att i ett läge med en enorm bostadsbrist släppa hyrorna fria skulle driva tusentals från sina hem, öka hushålls bostadskostnader, öka kommunernas utgifter för försörjningsstöd, försvåra företags och samhällsfunktioners rekrytering av arbetskraft utan topplöner samt minska köpkraften. Vill verkligen centerpartiet föra en asocial bostadspolitik?

s

Kolla fakta om vilka som har störst boendeyta

Publicerad av

0

Flera partier vill att bostadsbeståndet ska utnyttjas mer effektivt. Och det kan man ju hålla med om. Då är det naturligtvis viktigt att kolla fakta, eller hur? Om vi tittar på den hetaste bostadsmarknaden, den i Stockholms län, så framgår en tydlig rangordning. Den överlägset största boendeytan per person har hushåll i äganderätt. Därefter följer de som bor i bostadsrätt och minst yta per person oavsett hushållstyp har de i hyresrätt. Dessutom har hyresgäster oavsett hushållstyp dessutom lägre medianinkomster än de i de andra upplåtelseformerna. Därför är det märkligt att en del partier vill ”öka rörligheten” bland hyresgäster genom att införa ”friare hyressättning”, dvs. höja hyrorna. Vilket innebär ytterligare försämringar för en grupp som redan bor trångast. Däremot vill samma partier ge subventioner till de andra för att de ska vilja röra på sig.  Nog är det en omvänd Robin Hood politik. Jag tycker att samhället främst ska skydda de som har de sämst. Kolla fakta och ändra politik!

Boyta 2

Subventioner som medvetet förtigs

Publicerad av

0

Sverige är ett av de länder som subventionerar ägt boende mest i form av ränte- och ROT-avdrag. När Dagens Eko (P1) hade ett inslag om bostadspolitiken idag så nämndes bara de små investeringsbidragen, men inte de enorma subventionerna till ägt boende som kritiserats av EU, OECD, IMF m.fl. Varför förtigs verkligheten? IMF har rekommenderat Sverige att utöka investeringsbidragen, medan alliansen plus SD vill ha bort dem. Trots att de bevisligen medför lägre hyror i nyproduktion. Att hyresvärdar och bostadsföretag inte är så förtjusta i dem beror ju på att hyrorna hålls nere i 15 år. Men de är bra för konsumenterna. Frågan är på vems sida man står.