Myter och verklighet i bostadsfrågan (2)

Efter kontakter med Leierboerforeningen och statistisk sentralbyrå i Norge har jag rättat ett par uppgifter om Norge i den presentation som jag höll i ABF, Stockholm den 24 mars i år. Det visade sig att de uppgifter som OECD hade om andelen hyresrätter i Norge var oklara. Det har jag rättat i min presentation. Förändringarna medför dock inte någon väsentlig skillnad i min argumentation. Men för de som använt den tidigare versionen ber jag att hämta den nu korrigerade. Rätt ska vara rätt.

Presentation på ABF, Stockholm 24 mars 2018

 

Knappt hälften av Stockholmarna har råd med en nybyggd hyresrätt

DN i dag: ”Knappt hälften av stockholmarna har råd att hyra en nyproducerad tvåa. Bara sex av tio har råd med en nybyggd etta.

– Även om hyrorna sänks kommer det finnas grupper som inte har råd med nyproduktion, säger Hans Jonsson, nationalekonom på Boverket.”

Enligt OECD:s trångboddhetsnorm ska ett en-personshushåll kunna bo i en tvåa. Hyrorna i nyproduktion är på tog för höga.

Ett oerhört systemfel. De stora subventionerna till det ägda boendet har drivit upp priserna, enligt en samstämmig ekonomkör. Det är betydligt mer lönsamt att bygga bostadsrätter och egnahem än hyresrätter för byggare. Räknar man bort de stora skillnaderna i markpriser är byggpriset 50 procent högre per kvm för bostadsrätter än för hyresrätter i storstadsområdena enligt SCB. Kommunerna måste få möjlighet att fastställa upplåtelseform i detaljplanerna. Investeringsbidragen behöver utökas. Markspekulation bekämpas. Konkurrensen inom byggsektorn måste bli bättre. Fler hus bör byggas i form av fabriksbyggda element, fast med varierande fasader. Som bilindustrin arbetar.

 

Två bra initiativ av Hyresgästföreningen

Hyresgästföreningen har tagit två viktiga initiativ för att om möjligt bryta upp låsningarna inom bostadspolitiken och i synnerhet om hyresmarknaden. Det ena är en delegation Bostad2030. Ur direktiven:
”De enda alternativen idag: bostadsrätt eller dyr nyproduktion – gäller bara för de mest köpstarka grupperna, men det finns inget alternativ för normalinkomsttagare, trots ett relativt högt bostadsbyggande. Vi är i ett läge när det är bostadsöverskott och bostadsbrist samtidigt och många har svårt att efterfråga dyr nyproduktion av hyresrätter. Hyresgästföreningen har därför tagit initiativ till ett oberoende forsknings- och kunskapsprojekt som ska utföras av en delegation Bostad 2030 under ledning av Anders Sundström.”
Den andra är Hyreskommissionen som leds av Stefan Attefall. Ur direktiven
”I bostadsbristens Sverige pågår en debatt om dagens hyresförhandlingssystem. En debatt som ibland bygger på missförstånd och felaktiga förväntningar på vad ett förhandlingssystem kan – och ska – åstadkomma. Hyresgästföreningen tror på modellen med förhandlade hyror men inser samtidigt att systemet är i behov av utveckling. Därför pågår, sedan 2016, ett omfattande utvecklingsarbete med att utveckla och effektivisera förhandlingssystemet.
Modellen förutsätter en hyressättning som är långsiktig, transparent och förutsägbar för såväl hyresgäster som hyresvärdar. Den motverkar hyresinflation vid bostadsbrist och är en garant för att hyresgästerna har ett starkt besittningsskydd – samtidigt som den ger stabilitet och god lönsamhet för fastighetsägare. ”
En del gillar inte dessa initiativ, eftersom de inte gillar Anders Sundström och/eller Stefan Attefall, trots att dessa inte är ensamma. Kritiken nämner inte heller direktiven. För egen del anser jag att detta är två mycket bra initiativ i ett läge när M, C, KD, L och SD säger att de vill ha marknadshyror och det dessutom finns en del socialdemokrater som instämmer. Andrahandshyrorna är ett skräckexempel på vad som kan hända om värdarna tillåts utnyttja bostadsbrist för att höja hyrorna. I 255 av landets 290 kommuner är det bostadsbrist.
Subventionerna i Sverige går nästan enbart till ägt boende i form av ränte- och ROT-avdrag. Undantaget är de blygsamma investeringsbidragen till byggande av små hyresrätter, som Internationella valutafonden (IMF) tycker att Sverige borde utöka, medan de borgerliga partierna vill avskaffa dem, men inte subventionerna till ägt boende.
Hyresrätt är en viktig upplåtelseform i ett modernt samhälle. Sverige har en betydligt lägre andel hyresrätter än länder som t.ex. Tyskland och Schweiz. Ett viktigt skäl att varje land bör ha en väsentlig andel hyresrätter är rörligheten i ett allt rörligare samhälle. Tre månaders uppsägningstid, inget behov av köpare eller mäklare, gör att en hyresgäst har betydlig lättare att flytta än de som bor i bostads- eller äganderätt.
De största hinder mot rörligheten i Sverige idag är de enorma priserna på ägt boende i inflyttningsregionerna, men också byggpriserna och hyrorna i nyproduktion och i lyxrenoverade lägenheter. Men att värdar inte får ta ut marknadshyror vid ny upplåtelse underlättar för de som bor i hyresrätt att röra på sig. Fast helst borde det skapas ett stort utbud av nya hyresrätter som folk med lite lägre inkomster har råd med.